Kolet måste stanna i marken

Vi har redan hittat mer kol och olja än vad vi kan använda upp om vi skall hålla jordens klimat under kontroll. Temperaturökningar över 2°C skulle ge stora effekter på jordens ekosystem.

För att hålla jordens temperatur under 2°C ökning får mänskligheten bara släppa ut ytterligare 1000 GT (miljarder ton) koldioxid. Vi har redan släppt ut 1300 GT vilket har ökar koldioxidhalten i atmosfären från 280 ppm till 400 ppm och höjt jordens medeltemperatur med 1°C. Samtidigt finns stora registrerade reserver av fossila bränslen.

För länder och företag som äger olje- och kolfyndigheter representerar dessa reserver i marken enorma värden, och de har ofta redan belånat värdet av den obrutna kolfyndigheten.

Nu visar forskning att om vi skall klara klimatet så behöver 80% av dessa kolfyndigheter stanna i marken. 30% av oljan och 50% av världens gasfyndigheter måste också lämnas kvar vilket tillsammans motsvarar 1900 GT koldioxidutsläpp.

Dessa reserver som inte kommer att kunna utvinnas brukar kallas ”stranded assets”, d.v.s. tillgångar som kan komma att skrivas ned som värdelösa eftersom de inte kan utnyttjas. Bland experter brukar man tala om en kolbubbla eftersom tillgångarna är övervärderade.

”2013 gjorde oljebolag av med 670 miljarder dollar för att hitta nya olje- och gasreserver. Man kan fråga sig varför de gör det, när det finns mer [i kända fyndigheter] redan än vad vi kan bränna [om vi skall klara kolbudgeten]” säger professor Paul Ekins på University College London.

Den stora frågan är vilka verktyg som skall användas för att få företagen att lämna de fossila bränslena i marken och vilka länder som inte skall bränna upp sina kolreserver.

En konflikt är hur den kvarvarande kolbudgeten skall fördelas mellan industrialiserade länder och utvecklingsländer. Eller som Indiens premiärminister Narendra Modi uttryckte det under klimatförhandlingarna: ”En rättvis fördelning av det lilla utrymme att släppa ut koldioxid som finns kvar måste tillåta utvecklingsländerna ekonomisk tillväxt”.

Det innebär att de industrialiserade länderna behöver minska sina utsläpp fortare, och flera länder tar nu sådana steg. Den 9 mars 2016 föreslog Miljömålsberedningen med sju riksdagspartier gemensamt en klimatlag som innebär att Sverige skall nå noll i nettoutsläpp av koldioxid år 2045.

 

Publicerad 2016-06-20

Stäng Stäng

Nyhetsbrev

Få senaste nyheterna från Absolicon direkt via e-post genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev:

Senaste nytt

Rekryteringar, sök före 12 juli

Vi har tekniken, nu behöver vi dig för att genomföra den viktiga omställningen från fossila bränsen till...

Läs vidare...